Vertikal fiske på Glan, och nytt personbästa på gädda.

Jag och Rickard Florentz från team antispinn hade pratat om att fiska gös sedan tävlingen på i april.
Och nu blev det äntligen av.

Klockan var 6.30 när vi var ute och hade lagom släppt jiggarna för första gången den dagen. Vi var inte ensamma utan hade 2 andra båtar som körde runt på samma fläck.
Det spelade ingen roll var man var så stod fisken på ekolodet överallt, men att få dem att hugga var lite svårt i början. Men det tog inte mer än 10 min förrns Rickard hade första på slaget som tyvärr klev av. Men han fick revanch och kunde sedan landa dagens första på kanske 500gram, med andra ord så var den grymt liten, men dagens första.

Sedan åkte vi in till land efter en halvtimme och hämtade förstärkning. flugfiske legenden Simon Rydquist joinade oss och det visade sig senare att han var skicklig med vertikal spö också. En liten gös fick posera framför kameran innan den åter fick sin frihet.

lite senare  slet det tag i mina grejer, och en fin liten gös visade sig i ytan. den föll för en ismojigg.

Vi fiskade vidare och Simon fortsatte leverera smått som stort och så ser vi att spöt stod i en bättre båge än tidigare, och det visade sig vara en fisk på 2.5-3kg som hade slukat hans jigg.

flera små gösar kom upp men senare på eftermiddagen dog fisket ut helt.
Då fick jag sitta vid ekolodet och började släppa på lite pelagiska ekon som gled förbi på skärmen.
Efter många släpp så steg en av alla ekon mot jiggen men försvann. Jag suckade men så dök den upp igen på jigg och  så small det! fisken kändes något bättre och det var en hyffsad gös på runt 2 kg. grymt stark firre.

Simon lyckades peta upp en o annan Gös men näst intill dött.
Jag fortsatte köra pelagiskt prickskytte och tyckte det var ganska kul att sitta och pillra på ekon som stod stilla i den gassande solen.
Och så hittade jag monster eko 2 m över botten på 9m djup. Jag ropade till grabbarna att det är en sjukt bra fisk på lodet, men ingen respons. Jag släppte på den och började arbeta med jiggen. Men fisken gjorde inte en tendens till att hugga. Jag släppte på den för andra gång då jiggen gled iväg. och så hända allt på en hundradels sekund.
Fisken stiger med en otroligfart, hugget får mig nästan att tappa spöt, mothugg och sedan går den bara.
- Den här är stor! skrek jag.
Simon vevar upp sitt för att hjälpa mig och då smäller det i hans grejer men linan går av.

Fisken rusar 20 m och jag har inget att säga till om. Vi börjar spekulera i vad det är och vi alla var överens om att det måste vara gädda, ingen liten gädda.
Fisken rusar fler och fler gånger och jag vågar inte sätta press överhuvudtaget.
sedan kommer den upp till ytan och jag var nära på att tappa hakan helt. Fisken som kommer upp till ytan är enorm. Det kan vara 10+ ropade Rickard. Jag började skaka. Och jag fick sådan dödsångest.
allt hängde på en tafs av 0.30 fluorocarbon. Tillslut så gav gäddan upp efter en lång fajt på lätta grejer.

Känslan som gick genom hela kroppen var obeskrivlig men ni förstår vad jag pratar om, lättnad, glädje och ångest!
Denna fisk visade sig vara 106 cm och vägde in precis 9 kg. Vilken fisk! Den piskade mitt gamla PB på 7.3kg och aldrig har jag varit så glad som jag blev då.
Den knep en westin twin teez i färgen roach. 

Sedan gick dagen mot sitt slut och vi åkte hem med gott humör och längtan till att få göra om detta igen, precis som det ska vara.

Tack till Pappa som skjutsade och tack till Rickard och Simon för trevligt sällskap och för att jag fick följa med!

 Plötsligt händer det. Det är fiske.

Tack för er uppmärksamhet och ha en trevlig sommar mina vänner och skitfiske!

//Sebastian "littlepiker" Eriksson